Passande sångtexter

Ibland är min mp3-spelare nästan lite ironisk. Jag har den alltid på shuffle och där finns lite allt möjligt så det kan ibland komma lite mystiska saker. Just när jag var på väg hem från träningarna spelade den först Green Days "Working Class Hero". För dem som inte vet så går texten bl.a. så här:

"As soon as you're born they make you feel small
By giving you no time instead of it all
Till the pain is so big you feel nothing at all

They hurt you at home and they hit you at school
They hate you if you're clever and they despise a fool
Till you're so fucking crazy you can't follow their rules"

Väldigt uppmuntrande alltså, men på ett sätt också ganska passande och säkert helt sant för ganska många.

Efter det kom Suurlähettilääts "Kun tänään lähden" (jag vet, lite konstigt kanske men jag tycker faktiskt om just såndän typs finsk musik...), med texten:

"Oven kiinni laitan ja katson eteiseen,
naulakko sinne yksin jää
Laukku kainalossa hyppään aamuun ruuhkaiseen,
en vastaantulijoista tunne yhtäkään

Ei tästä kaupungista saa reissuromantiikkaa
Ja vaikka kuinka yritän fiilistellä tyrin tän
Ja vaikka kaunis ajatus päässä soi,
se soi vain vähän aikaa ja haparoi

Kun tänään lähden otan mukaan mitä tarvitsen,
taivaalta tähden valitsen ja sitä seurailen
Kun tänään lähden en taakse aio vilkaistakaan
taivaalta tähden valitsen vaikken sitä kiinni saa

Jotain ihmetyttää kun se kysyy mihin meen
Ja mä vastaan: "Mihin vaan"
Ja se kertoo mitä kuuluu ja miten sillä menee,
se tekee lähdöstäni paljon helpompaa"

Jag har inte funderat så mycket på texten tidigare och jag kan förstås inte vara säker på vad personen som har skrivit den menade, men den kan helt klart tolkas olika beroende på vilket humör man är på. Så där snabbt sett så är det ju bara en person som sticker iväg på en resa, men kan det inte lika bra vara frågan om en lite slutgiltigare resa nån helt annanstans? En resa som man kanske har funderat väldigt mycket på och är lite osäker på. Man vill göra det men får inte riktigt rätt känsla före man blir påmind om att ingen egentligen bryr sig om vart man tar vägen och allt känns så mycket lättare.

Som vanligt var det här väl ett totalt onödigt inlägg, men jag ville nu bara skriva nånting. Jag har ingen som helst lust att göra nånting, så det här är ungefär det enda som händer just nu. Jag lyssnar på gammal finsk musik och får de redan deprimerande texterna att verka ännu sorgsnare än de är.

Vad fan ska jag göra åt den här hela jävla situationen???