Flyt

Just nu har jag så otroligt bra fiilis att jag inte riktigt vet vad jag borde göra. Jag hittade äntligen min rätta simteknik och fick tillbaka "flytet". Det var så otroligt ljuvligt och om inte simhallen skulle ha råkat stänga så skulle jag helt säkert ha fortsatt hela natten. Nu funderar jag helt seriöst på att fara och fortsätta direkt på morgonen direkt då hallen öppnar. Kanske lite knäppt, men det kändes bara så bra!!!

Jag vet inte riktigt vad det har varit för problem med min simning, men det har inte känts riktigt rätt och jag har inte på hela hösten haft den där känslan av att man skulle kunna hålla på i evigheter. Idag märkte jag däremot direkt då jag drog de första dragen att allt bara funkade. Från att jag hoppade i till att simhallen stängde hade jag allt som allt bara några sekunder paus, annars bara simmade jag.

Jag var ju dessutom ensam och det var inte så stor skillnad hur snabbt det gick, så jag gjorde voltvändningar (vilket jag alltså normalt inte gör utan är oproffsig och sätter handen i väggen) utan att röra väggen. Med grodfötter fungerade det relativt bra och var inte ens så långsamt, men utan dem är det nog ganska hopplöst att försöka komma till ytan. Det positiva var ändå att jag gjorde en massa vändningar utan att få sjuka knän. Jag kanske måste fortsätta att utveckla nånslags fiffigare vändningssystem när det nu faktiskt var så stor skillnad.

Så där på tal om sjuka knän och sånt så funderade jag lite på om jag kräver för mycket av mina simmare. Jag är helt medveten om att jag har en lite mystisk uppfattning av smärta, men jag tycker nog ändå att vem som helst borde klara av ens lite. Idag var det t.ex. en som avbröt ett 50 m test pga att han nästan fick sendrag. Hallå liksom! Det skulle ha tagit ca 30 sekunder och så länge måste väl ändå alla klara av vad som helst för sendrag. Så sjukt tar det faktiskt inte.

Jag vet inte riktigt om typerna, som klagar på att de har lite hosta, har brutit en nagel eller liknande, helt på allvar förväntar sig att jag ska bry mig? Jag förstår att man ibland kan ha någon skada och därför inte kan träna ordentligt, men oftast finns det faktiskt lösningar om bara vill. De flesta som klagar på nånting har mer fel på sin motivation än något annat.

Är det då fel av mig att kräva att människor ska komma till träningarna och göra vad de kan oberoende i vilket skick de är? Jag kräver visserligen helt massor mindre av dem än av mig själv, men ändå verkar alla anse att jag är helt knäpp. Jag tycker bara det låter så sjukt att godkänna något litet sendrag som en orsak att avbryta nånting. Visst måste det väl vara något fel på en människa som inte står ut med det...?

Förresten bara måste jag berätta att jag stod på mig ens lite idag på träningarna fast jag egentligen inte hade någon rätt att göra det. Jag visste att jag hade fel, men gav ändå inte efter direkt. Antagligen är jag ännu väldigt långt ifrån att lära mig att säga nej eller låta någon veta när jag tycker mig bli utnyttjad för mycket, men åtminstone var det väl en liten förbättring :)