Tidsanvändning

Jag borde lite börja fundera på hur jag egentligen använder min tid. Det har åtminstone blivit helt klart att jag inte hinner med allt som jag skulle vilja hinna med, så jag borde väl försöka fixa lite prioriteringar eller något.

Nu har snart hela påsklovet gått och jag har egentligen inte fått till stånd nånting vettigt. Jag var ju helt sjukt mycket efter i skolan och skulle vara effektiv och använda min lediga tid till att läsa fast allt jag hade missat. Har jag öppnat en enda bok? Nej. Visserligen var jag och undersökte en patient och skrev en sjukjournal på långfredagen när ingen annan var där, men jag borde ha gjort så mycket mera.

Någon träning har jag egentligen inte heller hunnit med. De flesta simhallar har ju nog varit stängda, så därför har vi inte haft våra vanliga träningstider, men om jag faktiskt skulle ha viljat så skulle jag nog ha kunnat gå och träna ens några gånger under påsken. Så var det ju förstås det här med att jag lyckades göra något konstigt med min armbåge förra veckan, så kanske det i princip var helt smart att hålla lite paus. Jag har inte ännu heller någon aning om vad som hände eller vad det var för fel på den, men åtminstone fungerar den lite bättre nu och är inte riktigt lika färggrann.

Så vad har jag hållit på med? Slöat hemma och njutit av att vara ledig. Fast jag älskar mina studier och mina simmare så måste jag nog ändå säga att det har varit helt skönt med en liten paus från allt. Så har jag också umgåtts lite med min familj och idag ska jag ännu försöka vara lite social och gå på leffa med en kaveri från skolan. Och det bästa har förstås varit att jag har hunnit hänga ganska mycket med min pojkvän. Fast vårt förhållande kanske inte alltid är så där helt lyckat så kan det väl ändå inte vara helt fel om vi båda är okej med att träffas nästan varje dag och dessutom ännu ser fram emot det varje gång? För mig har det åtminstone aldrig tidigare hänt med någon och jag har lite svårt att tro att han heller är den traditionella "förhållandetypen". Han skickade förresten just ett meddelande och sa att han kanske kommer och överraskar mig efter leffan idag ;)

Förresten, angående det där med att vara social så tror jag att jag måste försöka lite mera, speciellt i skolan. Jag har nu gått där nästan 3 år med samma människor, men ändå har jag inte riktigt något fiffigt svar när min syster frågar om jag brukar hänga med någon av dem på fritiden också. Där finns nog en del människor som jag kommer helt bra överens med, men så finns där nog också en hel del som jag bara inte ens har något intresse av att komma överens med. Problemet med att gå på en svensk studielinje i Helsingfors är liksom ankdammen. Alla känner alla från tidigare och dessutom är de inte riktigt sådana människor som jag trivs med. När de flesta dessutom är några år äldre än jag så har de redan sina egna ankdammsgäng från gymnasiet som jag är helt för ung för att känna till. Annars bryr jag nu mig inte det minsta om hur gammal någon är, men om man annars också är lite socialt efterbliven så gör det inte saken lättare att försöka komma emd i något redan existerande gäng.

Nu har vi som tur lite mera gruppundervisning, vilket innebär att man umgås med samma människor hela tiden och dessutom i mindre grupper. Det har gjort det lite lättare för mig, och nu skulle jag nästan våga påstå att jag passar lite bättre in. Kanske det säger något om hur mycket jag älskar alla finlandssvenska snobbar att de jag trivs bäst med är en ursprungligen finskspråkig typ från Björneborg, en tvåspråkig från Kyrkslätt och en från Sibbo. Lite utspritt, men alltså så mycket intressantare.

Tydligen spårade jag igen ut lite. Om man kollar på rubriken så var det ju nog inte riktigt det här jag skulle skriva om... Istället skulle jag väl fundera på vad som egentligen är så viktigt för mig att jag inte klarar mig utan det.

Studierna måste jag helt enkelt börja satsa lite mera på, det är inte ens något val längre utan det är helt enkelt så. Vi har så mycket obligatoriskt att man nog helt lätt kan räkna med ca 8-9 h skola per dag. Sedan är det ju förstås simningen. Egentligen skulle jag vilja gå och simma varje dag, men det hinner jag inte. Om jag skulle försöka räkna en 3-4 h per dag till det så skulle det alltså innebära att jag vissa dagar hinner simma själv, medan andra går åt till att hålla träningar. Jag kommer inte längre att ha en chans i kilometertävlingen med min grupp, men kanske jag bara måste försöka godkänna det. Så tror jag faktiskt att jag ska skära ner lite på medis fester. Visst är de alltid helt sjukt bra, men saken är nu den att där oftast inte är så hemskt mycket av de personerna som jag brukar hänga med så där annars och då känns det lite onödigt att satsa tid på att festa med personer man inte egentligen är så hemskt intresserad av att umgås med. Nu har jag säkert utnyttjat vår gratis sprit-policy helt tillräckligt redan med att gå på typ varje fest de här 3 åren. Så länge det nu håller med min pojkvän så tänker jag istället försöka satsa lite tid på att hänga mer med honom också då när jag har skola och jobb och allt möjligt annat. Antagligen kommer jag inte helt genast att hitta någon ny som jag faktiskt vill vara med så mycket som med honom, så det lönar väl sig att njuta medan det går :)

Nu tror jag att snart ska börja sticka iväg till simhallen så att jag inte behöver ha riktigt så dåligt samvete för min uteblivna träning den här påsken. Åtminstone var mitt experiment igår en ganska effektiv bantningskur och så har jag ju nog haft en massa sex igen, så någon total soffpotatis har jag nu ändå inte varit...