Batterieffekt x2

Jag tror att jag nu äntligen faktiskt har lärt mig att sova med P. Visserligen vaknar jag ännu också varje gång han typ vänder sig eller något, men åtminstone tar det inte längre flera timmar för mig att somna och jag fastnar inte och lyssnar på hans andning och sånt lika mycket mera. Tydligen vänjer man sig nog ändå fast man först skulle verka vara ett lite hopplöst fall. Det är ganska skönt, för med tanke på hur många nätter i veckan vi spenderar tillsammans så skulle det kunna vara en aning störande om jag aldrig skulle lyckas sova då när jag för en gångs skull har några extra timmar att använda till det.

Nu har jag istället ett annat slags problem. En del av mina kaverin brukar ibland använda mig som s.k. mänskligt batteri eftersom jag oftast är varm oberoende hur kallt det är nånstans eller hur lite kläder jag har på mig. De som nångång har känt på min hud när jag typ håller på att brinna upp kanske vet vad jag talar om. Sen är ju problemet det att P är minst dubbelt värre. Jag undrar inte längre alls hur han kan vara så där smal när jag har märkt hur otroligt mycket energi han använder på att producera värme. Så där annars är det ju helt trevligt att man åtminstone inte behöver frysa, men det är inte så lyckat att ha två batterier i en 90 cm säng hela natten. Jag var åtminstone helt genomsvettig idag när jag vaknade och det kändes inte så hemskt fräscht...

Han och hans kämppis bor dessutom i en HOAS-lägenhet, vilket tydligen per definition betyder att där är iskallt. De har ingen värme på för att HOAS försöker spara på kostnaderna och fönstren är så dåligt isolerade att det inte riktigt märks någon skillnad om de är öppna eller stängda. Det här betyder alltså att det blir ännu mer problematiskt att sova. Man kan liksom inte sova utan täcke fast man håller på att svettas ihjäl, och om vi försöker ha lite mellanrum mellan varandra så ligger man där och fryser efter 5-10 minuter. Och joo, på något helt oförklarligt sätt är det tydligen helt möjligt att på 90 cm få två personer plus en massa extra space att rymmas. Jag är ganska säker på att det beror mer på honom än på mig, men åtminstone har vi nog aldrig haft problem med utrymme.

Annars så har jag också ett annat litet dilemma när jag är över natten hos honom. Vad ska man liksom göra på morgonen? Han är en sån som normalt inte är så där hemskt ivrig med att gå på morgonlektioner i skolan och han vaknar inte heller i första taget. Jag däremot måste vara på plats exakt då vi börjar, så jag har inget alternativ oberoende hur lockande det skulle vara att bara ligga kvar i några timmar. Är det då bättre att smyga ut utan att störa honom, eller med våld väcka honom och säga hejdå? Jag brukar köra med det senare alternativet, men jag vet inte riktigt. Om det skulle vara någon annan person skulle jag inte ens fundera på saken utan bara sticka iväg så snabbt som möjligt och inte ägna dem en tanke efter att jag smällt fast dörren, men nu är det ju han. Det känns på något sätt oartigt att bara smita iväg, men inte är det väl hemskt trevligt att väcka någon heller? Vad är "det rätta" att göra?

Om jag inte har så bråttom kan jag ju alltid sätta väckning lite före och väcka honom på ett mer underhållande sätt, men det har jag nu inte alltid tid med. Om jag redan färdigt måste stiga upp nångång före 7 och stressa iväg till något sjukhus på andra sidan stan så tänker jag nog inte satsa en halvtimme extra på nånting. I och för sig har han nog aldrig klagat på att bli väckt de gångerna... ;)

Förresten är det idag "4 days without accident".