Ombytta roller

Jag var just på en minst sagt intressant "dejt". Det var alltså typen som skulle vara perfekt för att skola mig i mitt nya intresse, och jag var både nervös och ivrig samtidigt. Antagligen inte världens bästa kombination när man annars också har vissa små sociala problem, men jag hoppas verkligen att jag duger åt honom.

Det var verkligen konstigt att träffa någon man liksom försöker göra ett intryck på. Speciellt när han var så mycket äldre så förväntade jag mig på något sätt att det skulle funka som andra "bedömningsdejter" jag har varit på. Då har jag mest träffat personerna för att försäkra mig om att de inte är några psykopater eller så, men jag har alltid varit säker på att de vill ha mig och har iinte på det sättet behövt anstränga mig.

Nu var det helt tvärtom. Han visste allt om allt och jag var idioten som just först hade hittat hela saken. Han var inte det minsta intresserad av hur jag såg ut utan försökte bedöma mig mera mentalt. Det var väldigt nervöst att sitta där och bli utvärderad när jag själv redan efter 5 minuter märkte att han var perfekt.

Jag är lite rädd för att jag inte duger åt honom. Han sa att han hade vissa tvivel angående hur allvarlig jag egentligen är med det här. Tydligen är jag också så ung att han misstänkte att jag inte ens har någon erfarenhet av helt vanlig sex. Jag försökte övertyga honom om att jag nog har hunnit med ganska mycket redan och att jag nog täl det mesta, men jag tror inte att han tog mig på allvar. Okej, jag har inte egentligen någon aning om vad det han erbjuder innebär, men det betyder ju inte att jag skulle springa iväg och få livslånga trauman direkt då något blir lite mer hardcore.

Han testade mig emellanåt med att helt plötsligt fråga någon helt random fråga, och jag tror att jag klarade de testerna ganska bra. Jag blir inte chockad så lätt och man får nog säga en hel del till mig innan jag blir äcklad eller tycker det är för mycket detaljer. Hoppas verkligen att han insåg att jag verkligen är just så här sjuk. Jag bara måste få pröva på det här.

På tal om det så sa han att alla de han har skolat upp har fastnat i den livsstilen. Det hade tydligen ofta varit fråga om just enstaka sessioner till att börja med, men sen hade de blivit så besatta av det att de inte längre ville ha något annat. Tydligen är det här också något man blir beroende av och tydligen är han ännu bättre på sin sak än jag ens hade vågat hoppas. Så om han väljer att ta mig som elev så finns det en stor chans att jag blir fast och att det blir mitt liv i fortsättningen. Fast kanske det egentligen är bra? Då skulle jag ju åtminstone få veta vad min grej är. Och om det inte känns rätt så är det nu inte heller så farligt; då vet jag åtminstone det.

På tisdag får jag veta vad han bestämmer sig för. Jag vet inte riktigt om jag klarar av att vänta så länge eller om jag ens vågar hoppas att han blev intresserad...

Imorgon är det midsommar; min favorithögtid. Det blir väl så att vi firar med nånslags olaglig grillkväll med kompisarna här i stan och så far jag till lande på lördagen. Jag äger ju ingen bil och resten av familjen har farit till lande redan idag, så det blir väl att cykla dit. Om jag far ensam så har jag förstås inte så bråttom, men kanske jag ändå borde försöka begränsa morgondagens drickande lite om jag vill komma fram i något skede. Å andra sidan skulle jag också ha lust att dra det helt till överdrift, men får se lite.

Förresten hade jag nånslags väldigt mystisk panikattack natten efter mitt förra inlägg. Jag var ensam hemma i vår kämppä och jag bara tappade greppet totalt. Jag vet inte ens vad jag riktigt fick panik för, men min puls var runt 200/min och jag bara darrade. Som tur är finns det tydligen andra galningar som hänger i Facebooks chat den tiden på dygnet och orkar distrahera mig med en massa onödigt. Det är inte egentligen så stor skillnad vem det är eller vad man pratar om, men ibland bara måste jag få umgås med någon annan än mig själv för att överleva. Så tack helt massor, ni räddade mig :)

Igår var jag till Tallinn med min mamma. Det var faktiskt helt nice, men efter att ha gått och shoppat med henne i några timmar så märkte jag igen hur otroligt fläskig jag är. Hon är ju 32 år äldre än jag, men får ändå på sig mindre kläder och ser snyggare ut i dem. Jag förstår inte hur hon gjorde det, men hon har på något sätt lyckats skaffa en så gott som perfekt kropp på under ett år. Inte för att jag skulle vara avundsjuk eller något...

Nå, åtminstone fick jag väl lite motion när jag skulle släpa hem min påfyllning av spritförrådet. Jag vägrar helt enkelt att använda såndäna dragkärror, så det är bara att bära. Men alltså när man kollade på vad människor gick med där, så kände jag mig plötsligt väldigt hälsosam och nästan som en nykterist. Alltså vem dricker egentligen såndäna 10-pack vodkaförpackningar med 80% sprit? Inte ens jag skulle få en sån att gå åt så där helt genast. Och när de sedan går och drar 4-5 sådana plus ännu 6-7 lådor öl eller lonkero eller sånt.

Det skulle vara helt intressant att se nånslags statistik på hur sjuka mängder människor egentligen hämtar därifrån. All finsk spritstatistik baserar sig ju i princip på Alkos uppgifter, men ingen har koll på hur mycket som hämtas utomlandsifrån. När man tittar på det där och sedan tänker på att det sker varje dag så tror jag åtminstone att det bara är en bråkdel av finnarnas drickande som faktiskt sköts via Alko. Och inte är det väl så konstigt när allt är hälften billigare utomlands.

Okej, godnatt och glad midsommar om jag inte hinner skriva något imorgon. Jag måste först till butiken på morgonen, sedan till Marudd strand och simma och hälsa på kioskförsäljarna, så städa min svinstia och till sist fira midsommar. Får se om P kommer med eller inte. Han ringde idag och frågade om mina planer, men jag är lite störd på att han har varit så upptagen på sista tiden att jag är rädd för att jag inte var så väldigt trevlig i telefonen...