Oktober 2010

Spex - 30.10.2010 22:22
----------------------------------------------------------------------
Idag har jag hela dagen roudat en massa kulisser, skjutit omkring champagnekorkar och bara chillat. Det var alltså premiär för Thorax 55-års jubileumsspex, och jag var med i kulissgruppen och stod bakom scenen och fixade. I och för sig såg man kanske inte så mycket därifrån, men man kände åtminstone att man gjorde något och ändå var med på något sätt fast man absolut inte har någon talang för att stå på scen och varken sjunga eller skådespela. I slutet hamnade vi nog ändå i rampljuset när hela den 400 personer stora publiken klappade och skrek att kulissgruppen skulle på scen. Så där stod vi och sjöng t.o.m. någon sång som jag varken kunde orden eller melodin till och tömde varsin punschflaska under ivriga applåder. (I princip borde jag inte ha fått dricka någon alkohol eftersom jag nu har påbörjat andra rundan av att vara provkanin för medicinforskning, men helt seriöst så insåg jag inte att punsch innehåller alkohol före jag redan hade druckit det. Så nu har jag antagligen någon allvarligare leverskada, men vem bryr sig?) Och roligt var det! :D

Nästa vecka blir det föreställning igen, men då ska jag bara vara i publiken och njuta av allt. "Det är Thorax och det är spexet, och det är fester på annexet" (=text tilll en sångsom snurrar i huvudet på mig nu hela tiden...)


Sprickor - 29.10.2010 21:40
----------------------------------------------------------------------
Hade just ett "allvarligt samtal" med en 14-åring... Det var verkligen inte meningen, men tydligen märkte han en del sprickor i min vanliga mask och gav sig inte utan att få veta om jag var okej. Det är första gången jag egentligen har pratat om något personligt med någon från simningen, men underligt nog så är han ganska lätt att prata med och man glömmer till och med ibland att han faktiskt är 5 år yngre och egentligen inte borde behöva lyssna på sånt.

Fast det den här gången inte blev någon katastrof och jag faktiskt litar på att han inte går och skvallrar om det till alla i pojkarnas bastu så måste jag nog ändå lite skärpa mig i fortsättningen så det inte händer igen. Jag borde ha blivit relativt bra på att skämta bort allting och bara smila oberoende av hur jag mår redan, men ibland går det bara inte. Jag kan väl inte förneka att det träffade ganska bra då pojkarna skämtade om hur de skulle skicka mig till Amsterdam för att skaffa en knarkarpojkvän som skulle distrahera mig lite från att pina dem hela tiden...

Det har gått en månad, men ändå räcker det med ett litet oskyldigt skämt för att jag ska börja tänka på allt igen. Det är bara så störande att komma ihåg varje diskussion vi hade, exakt hur hans röst lät då han sa en del saker, exakt hur han såg ut. Visst, det kan vara helt praktiskt att ibland komma ihåg varje ord man hört på en lektion eller varje detalj i någon bild man borde lära sig, men så kan det också vara väldigt besvärligt.

Angående att försöka glömma saker så lyckades jag än en gång bevisa att en spritflaska löser alla problem. På träningarna, före ett visst skämt, så höll vi på och diskuterade om man redan hade packat sin "doomsday-ryggsäck" för världens undergång år 2012, och vad man i så fall borde ha i den. Mitt förslag var då alltså sprit, med motiveringen att 1) då man druckit tillräckligt bryr man sig inte fast allt är skit runt omkring en 2) man behöver inte heller frysa och kan skippa en massa extra kläder 3) man märker inte heller att man är hungrig och behöver inte fundera på mat 4) dessutom innehåller alkohol faktiskt energi 5) ifall man trots allt skulle behöva mat, så kan man alltid söndra flaskan, använda den som kniv/vapen och bli kannibal 6) ifall det blir verklig panik så kan det också fungera som tändningsvätska, så behöver man inte ens äta rå mat. Kanske jag ännu hade några smarta idéer, men det här var nu vad jag just nu kom ihåg. ;)


190 km/h - 28.10.2010 22:12
----------------------------------------------------------------------
Min cykling blev just jämförd med Derek Shepherds körning i Grey's Anatomy... (För dem som inte har sett de senaste avsnitten så har han blivit arresterad ett antal gånger för att han får någon kick av att köra 190 km/h i branta kurvor och se om man hålls på vägen) Det kan förstås ha haft något att göra med att jag just kört rakt mot rött ljus och lastbilen som stannade några meter ifrån mig panikbromsade så det hördes via telefonen till min mamma som förstås blev hysterisk. Men det var ju helt överdrivet, eller? För inte har jag ju alls någon undermedveten deathwish eller någo...

Dagens idrottskvot borde annars vara ganska välfylld nu. Jag har cyklat 30 km, spelat våldsam ultimate i en timme och simmat 3 km med kläder på. Åtminstone hade jag vissa svårigheter med att slippa upp för trapporna hemma, så jag tror jag kan vara ganska nöjd med mig själv.

Men trots det blir jag inte någo smalare. Alltså seriöst, vad ska jag egentligen göra för att få bort det här jävla fläsket? Inte äter jag nu ändå så otroligt mycket, eller ja, en del nog, men vad jag har försökt räkna så hålls det nog på ca 2000-2500 kcal per dag. Det borde väl ändå vara helt normalt? Och så tyckerjag nog också att jag rör på mig relativt aktivt ändå. Tydligen är det inte tillräckligt, jag är helt enkelt dömd att vara fläskig resten av mitt liv...


Vadå monopol? - 27.10.2010 19:22
----------------------------------------------------------------------
Alko har helt tydligt inte längre monopol på spritförsäljning i Finland. På senastetiden har spritbutiken i mitt klädrum börjat blomstra allt mer och fått större kundkrets. Borde jag bli orolig för att mina kunder håller på att bli alkoholister, eller bara vara nöjd för att jag får en massa extra styrketräning av varuinskaffningen och dessutom besparar dem en massa äckligt flirtande med spurgun för att sedan ändå komma till samma resultat?

En annan intressant upptäckt idag var att det nog är möjligt att simma 50 meter med kläder på, ett trafikmärke hängande efter sig i ett band tillsammans med fyra andra påklädda simmare. Dock tar det en stund och efteråt känns det ungefär som att ha simmat 5 km. Och det hjälper inte heller precis att man har världens muskelvärk redan färdigt...

Annars så började mitt "höstlov" idag. Officiellt har vi inget höstlov på medi, men eftersom jag inte rymdes med på vår alfa-betakryssning så har jag nu ledigt istället. Skönt. Idag har jag inte gjort något vettigt överhuvudtaget, men imorgon tror jag nog tyvärr att jag måste börja läsa.


Muskelvärk - 26.10.2010 23:17
----------------------------------------------------------------------
Jag är nu helt död efter att lite ha överskattat min kondition och trott att jag fortfarande kan simma...

Jag skulle alltså hålla träningar, men så dök det bara upp två personer. Då tänkte jag förstås att det var en perfekt chans för mig att också få lite motion och hoppade i vattnet med dem. Nu var ju problemet bara det att vi just nu har vår årliga klädsimning på gång, och jag dessutom hade planerat en ganska jävlig sarja åt dem. Det blev väl ca 4 km med t-skjorta, shorts och strumpor på. På grund av någon störande stolthet så kunde jag ju bara inte vara långsammare än någon annan. så nu kommer jag istället inte att kunna röra mig på några dagar. Jag kanske borde börja göra lite lättare träningar åt dem, eftersom det tydligen finns en relativt stor risk att jag själv också måste simma dem...?


Selektivt minne - 26.10.2010 10:28
----------------------------------------------------------------------
Okej, nu har jag gjort mitt bästa för att lite klara upp den här förvirringen jag lyckades skapa på fredagen genom att bara ge efter för impulser utan överhuvudtaget tänka på följder eller omgivningen... Fast å andra sidan kanske det nog inte bara var jag som var den skyldiga den här gången.

Men alltså nu verkar det som att åtminstone två av de inblandade är helt medvetna om vad som hände. Den tredje kan jag tyvärr inte vara hundra procent säker på, men jag tror nog att det gäller henne också. Dock har ingen av oss så mycket som nämnt saken, och jag har inte märkt någon förändring i någons beteende. Intressant. Med tanke på att där dessutom var ca 80 andra människor i rummet så skulle man ju kanske tycka att någon skulle kommentera saken. Men tydligen är det faktiskt så som jag har fått höra av alla äldre (och avundsjuka finskspråkiga) studerande att "what happens in Thorax stays in Thorax". Inte för att jag klagar, bättre så bara ;)

För att nu även uppdatera alla om mitt nya beslut att börja studera effektivare och banta bort allt äckligt fläsk, så kan jag väl berätta att det nog är på väg åt rätt håll, men går lite trögt. Boken som vi har i den här perioden är mycket råddigare än den förra. Den är igen på engelska, men jag tycker språket i den här är mycket svårare. Man märker faktiskt att man läser på ett främmande språk och måste förutom att försöka förstå innehållet också fundera på översättningar. Det går helt otroligt trögt att läsa, och fast jag verkligen har försökt så räcker tiden bara inte till när man har massor att läsa och kommer 20 sidor framåt på 2 timmar... Med bantningen så har jag faktiskt försökt sluta äta, men vet inte riktigt hur bra det nu har lyckats. Om man ska tro på vågen så har jag gått ner 400 gram på en vecka, vilket inte är så där väldigt mycket. Men å andra sidan så får jag nog på alla gamla kläder ännu, så jag vet inte helt. Varje gång jag ser i spegeln ser jag bara ett fläskberg, vilket jag nog aldrig gjorde tidigare fast jag aldrig har varit direkt smal. Det är väl bara att ta sig i kragen och försöka hårdare med båda sakerna.

Hej, ännu en sak som jag nästan tänkte glömma. Jag har fått hedersuppdraget att vara bakom scenen och sköta kulisserna på premiären av vårt jubileumsspex. Det ska bli jätteroligt :D


Slutkörd och förvirrad - 23.10.2010 20:30
----------------------------------------------------------------------
Alltså seriöst, vad tänkte jag på då jag tyckte det var en bra ide att sticka på tävlingar i världens darra? Visserligen drunknade ingen, inte ens jag fast det nog antagligen såg ut som att det var nära, men lyckat var det ju absolut inte. Att sitta där i en simhall med den helt för ljusa solen i ögonen, den alldeles för högljudda musiken dunkande och en massa skrikande ungar runt sig var inte trevligt. Dessutom var jag nog säkert inte så effektiv som tränare heller. Visst, jag tog mina 2 guld och nu plockade vi annars också en massa medaljer, men om jag någonsin får för mig att göra om det här så kan någon snälla hindra mig?

Sedan har jag en del saker jag inte har kunnat sluta fundera på från igår. Allt möjligt hände, och jag vet inte längre hur jag borde inställa mig till det. Antagligen har jag betett mig lite idiotiskt once again, men å andra sidan är det lite svårt att försöka tolka det när man inte ens är säker på hur mycket de inblandade kommer ihåg av det. Med tanke på mina ofta förekommande minnesluckor på senaste tiden så kanske det inte ens var första gången...? Kan någon berätta åtmig vad jag vill? Och helst innan jag gör något jag får ångra så att man inte kan fortsätta ha någon normal kompisrelation med personerna i fråga.

Oliver var annars just i badet, och av någon underlig orsak är jag nu genomblöt. Han kommer nog helt just att skaffa egna medaljer han också, så behöver han inte längre låna mina som han var helt otroligt fascinerad av. Men nu ska jag försöka fxa något att äta, och sedan skulle det inte sitta helt fel med att äntligen få sova lite också.


Lugn kväll...? - 23.10.2010 11:58
----------------------------------------------------------------------
Gårdagens sits var som vanligt jätterolig! Hade otroligt trevligt bordssällskap och allt var lyckat. Utom att jag ju skulle ta det lugnt. När man för det första redan då huvudrätten kommer in är så okoordinerad att man inte klarar av att använda kniv och gaffel och sedan för det andra sedan på morgonen hittar sig liggande i något hörn under en massa kläder medan människor checkar ens puls för att se om man lever, så kanske något gick fel...

Dock kommer jag ihåg allt som hände, men undrar lite om alla andra inblandade gjorde det. Jag lärde mig t.ex. ett helt nytt sätt att dricka öl på. Nu är bara frågan ifall hon som lärde ut det faktiskt bara ville dricka öl eller hade några baktankar? Och hurhon i så fall kunde veta att det skulle funka?

Nu ska jag snart på tävlingar, och har faktiskt chans att ta 2 guld om jag bara lyckas skärpa mig så mycket att jag simmar någolunda rakt och hittar fram till målet också. Som det nu står i min sångbok: "Tack för en trevlig kväll, hoppas ingen drunknar som resultat".


Kaos - 21.10.2010 23:10
----------------------------------------------------------------------
Dagens träningar var totalt misslyckade. Jag var enda tränaren med ca 25 simmare, och jag kunde helt enkelt inte hålla någon kontroll över det hela. Så spelade vi ultimate, och det hjälpte inte precis saken att någon råkade tackla omkull mig så att mitt knä gick ur led... Det är inte världens trevligaste sak att ligga på marken med benet i någon mystisk vinkel medan 25 hysteriskt skrikande ungar trängs runt omkring en och stirrar. Och behöver jag säga att resten av träningarna var om möjligt ännu mer kaotiska eftersom det blev ännu svårare att kontrollera det hela då jag inte ens kunde röra på mig.

Men nog om det. Mitt beslut att på allvar göra något åt kaoset i resten av mitt liv har börjat relativt lyckat. Idag fick jag 9/10 poäng i tt förhör, vilket betyder att jag nu får½ poäng extra till sluttenten. Dessutom fick vi vår bok idag, så nu går det ännu lite lättare att läsa effektivt ;). Men för att nu nämna något negativt (tragikomiskt kanske) så hade vi världens sämsta föreläsare idag. Han kom in, började föreläsningen innan människor ens hunnit sätta sig och brydde sig inte överhuvudtaget om ifall någon hörde något eller inte. Han ställde sig framme i salen och stirrade ner i marken, och lyfte inte blicken på två timmar. Så pratade han så otroligt mumlande att man nte uppfattade ett enda ord, och var dessutom så andfådd att hans flåsande dränkte det lilla man kanske skulle ha kunnat höra. Själva materialet var dessutom på så avancerad nivå att jag tvivlar på att någon förstod ett enda ord. Speciellt som jag inte riktigt blev på det klara med om han pratade finska eller engelska. Aningen onödig föreläsning med andra ord...

Imorgon blir det sits igen (yes!), men tyvärr råkar det vara min tur att städa morgonen efter, så kanske man borde ta det lite lugnare. Dessutom ska jag på tävlingar sedan också, så det kanske är en helt bra ide. Nog för att jag skämmer ut mig ändå, men man behöver ju inte göra det värre...

Och nu och sova med ett ben som plötsligt har en stor dunkande klump i mitten. Kan bli svårt att hitta någon bekväm ställning, men å andra sidan borde jag väl ha vant mig vid det här laget.


Vasst - 19.10.2010 21:12
----------------------------------------------------------------------
Idag fick jag ta mitt första blodprov!!! :D :D :D Fast det bara var ett kapillärblodprov från fingerspetsen så var det ändå helt otroligt roligt! Och jag lyckades till och med på första försöket; jag bara satte lansetten på mitt pars finger och tryckte till och så kom det blod. Yes! Mig måste han däremot sticka fyra gånger innan han lyckades, men inte gjorde det någonting. Övning ger färdighet, och jag tror att han bara var lite försiktig och inte vågade sticka mig för att han oroade sig för att jag skulle få sjukt. Som om det skulle störa mig. Jag tyckte igen att det var en jättespännande känsla att veta att man håller på att trycka in en nål i någon men inte alls känna det själv... Borde jag kanske ta och skriva in mig på det där mentalsjukhuset i ändan av vår gata där alla ändå känner mig redan?

Så medan jag cyklade hem idag så såg jag en räv. Den bara kom där på vägen och sprang bredvid min cykel i minst en halv kilometer. Den var inte alls rädd för mig och jag började till och med prata med den. (Ännu en orsak för det där mentalsjukhuset...?) Till slut skulle den tydligen åt ett annat håll än jag och vi skildes åt. Men den var trevligt och lite ovanligare sällskap. En annan sak ajg märkte då jag cyklade är att man inte ska cykla bredvid en åker där de just har gödslat om man vill kunna andas samtidigt...

Men jag tror äntligen att jag har fått min första "kick" efter min nu nästan en månad långa depressionsperiod.Att det behövdes något så sadistiskt som ett blodprov kanske inte är helt normalt, men vad kan man göra? Åtminstone känns det äntligen som om allt kanske ändå skulle kunna bli bättre igen.


Skriva eller inte skriva - 18.10.2010 12:54
----------------------------------------------------------------------
Nu har jag gått och funderat hela morgonen på om jag skrev ett inlägg eller inte igår. Jag visste att jag tänkte skriva ett, men sedan var jag inte riktigt säker på om jag faktiskt gjorde det eller inte. Nåja, nu vet jag åtminstone med säkerhet att jag inte gjorde det (om inte någon förstås har hackat min profil och raderat ett inlägg under natten...). Och kanske det var bättre så, det var kanske något som egentligen passar bättre i min privata pappersdagbok.

Idag började en ny period, och det är bara så skönt att inte ännu ha någon läsning att oroa sig för. Det var också en av orsakerna till att kulissveckoslutet var så roligt, man kunde bara vara där hela dagarna med gott samvete när man för en gångs skull inte hade något annat viktigare man borde ha gjort. Men den här perioden ska jag faktiskt läsa! Och nu börjar också min diet. Jag kan ju inte se ut som något jävla fläskberg om jag överhuvudtaget tänkt ta det jag skrev i mitt "imaginära inlägg" igår på allvar.

Så ännu resultatet av dagens matbordsdiskussion: Om alla blåser med jämn kraft på ett skrynkligt papper som ska föreställa en butikslista så börjar det levitera några centimeter ovanför bordsytan och ser jätteroligt ut. Petrified betyder att man är kär i en som heter Petri, och Maximized betyder att man är kär i en som heter Max. Ifall det inte kommer tillräckligt blod för ett ordentligt blodprov då man sticker sig i fingret så betyder det bara att man har "kalla händer, men varmt hjärta". Plättsmet är så mycket bättre om man lagar det från början än om man köper en färdig påse, dessutom är en mjölpäse billigare än en påse plättsmet. Mat blir inte gammalt i vakuumförpackning, så det är helt okej att äta saker som gått ut för ett år sedan. Och en massa annat, men just nu kommer ajg inte exakt ihåg det, så det får vara.


Kulisser - 16.10.2010 22:37
----------------------------------------------------------------------
Beachpartyt igår var jättelyckat. Man skulle inte riktigt ha trott att det var världens snöstorm för bara några dagar sedan då man satt där i en pool utomhus och hade det skönt. Andra föreningar kan tydligen också ordna fester. Dock märkte jag att allt nog inte är helt okej hur mycket jag än försöker intala mig själv att det är det. Jag klarar tydligen inte av att människor flirtar med mig, vilket är så långt ifrån mitt vanliga jag man bara kan komma. Igår t.ex. skulle en typ som jag var i bastun med "känna om min bikini redan hade torkat", och jag reagerade med att sticka iväg därifrån. Normalt...

Idag däremot har jag varit på Thorax och gjort spexkulisser i över 10 timmar. Och det var faktiskt roligt, fast det kanske inte låter så. Jag har bl.a. byggt en bioroskis, assisterat i byggandet av en kärnreaktor och målat 4 enorma lakan. Dessutom älskar jag atmosfären där; det är bara att hänga där och ingen tittar snett på en oberoende vad man gör. Och ifall man "glömmer"något där efter en fest (läs: är så full att man inte längre har en aning om vad man hade med sig) så finns det med största sannolikhet kvar nästa gång man kommer dit. Jag hittade min sångbok, och den var till och med i relativt bra skick. En annan gick bara helt lugnt fram och hämtade sina kalsonger som någon råkade hitta i kylskåpet och ingen brydde sig om det heller. Det är jättekiva där, och jag tänker göra mitt bästa för att bli så stamgäst där att jag också kan skriva bara förnamnet på alla anmälningslistor.

Men nu måste jag seriöst börja städa här. Jag vet inte riktigt hur det gick till, men av någon orsak ser här ut som någon värre svinstia efter att jag varit ensam hemma. Och imorgon kommer de andra hem, så jag måste nog tyvärr göra något åt saken. En intressant upptäckt var annars att om man lagar mat på onsdag kväll och sedan glömmer att sätta in den i kylskåpet så luktar den lite mindre trevligt och är väldigt nära att gå iväg av sig själv på lördagkväll...


Fortfarande ensam - 15.10.2010 17:39
----------------------------------------------------------------------
Jag hade tent idag och jag kan nu inte precis säga att det gick bra. Visserligen kunde jag svara på 5 av 6 frågor och har antagligen nära fulla poäng på dem, men så har vi ju den här idiotiska nollregeln som innebär att man inte kan få godkänt om man inte har minst ett poäng på alla frågor. Normalt brukar jag nog vara ganska bra på att formulera mig tillräckligt vagt och hålla saker på så allmän nivå att jag till och med kan få fulla poäng för något jag faktiskt inte hade en aning om, men jag tror inte jag kan lite på det nu. Frågan gällde att definiera glykoproteiners glykaner och proteoglykaner och förklara deras biologiska funktion. Det var inte så lyckat att definiera något när jag inte ens visste vad det var frågan om. Jag vet nog att det stod en mening om saken där på den där ena sidan som jag läste på söndagen, men som jag nu inte mådde så där väldigt bra just då och inte var så koncentrerad på vad jag läste så var förklaringen som stod efter begreppen totalt omöjlig att komma ihåg. Men tillräckligt om det, åtminstone är det över nu.

Efteråt kom jag hem, till en ännu också tom bostad. Och visst, jag älskar att vara ensam hemma, det finns inget ljuvligare, men nu var det ju så att jag inte riktigt planerat att vara ensam det här veckoslutet. Jag skulle utnyttja min stora, "egna" bostad til fullo och hade allt möjligt planerat, men nu blev det ju sen inte så. Och jag vet inte varför, men av någon orsak så är det bara så deprimerande att det aldrig kommer att hända. Fast jag nu itne behöver oroa mig för att jag har en alldeles för smal säng, så känns det bara hemskt att ligga där ensam när man hade något helt annat planerat...

Så ännu något från igår som jag bara måste skriva ner så att jag själv kanske skulle kunna komma ihåg det nästa gång jag får för mig att göra något liknande. Det var ju alltså snöstorm igår, ifall någon missade det. Det kom stora blöta flingor i vågrätt läge eftersom det också var full storm på gång och vägarna var täckta av ett flera centimeter djupt vattenlager. Så vad för smart idé kommer jag då på? Jo att fara med cykel 15 km till träningarna och dessutom lämna jackan hemma för att inte få för hett. Jag hade frusit fast i styrstången då jag äntligen kom hem och var så genomblöt som man bara kan bli. Behöver jag säga att jag åtminstone inte hade hett? Jag tror nästan att jag borde börja ta lite mer notis om den där lilla svaga rösten någonstans djupt inne i mig som ibland försöker antyda att det jag håller på med inte är riktigt vettigt...

Men nu ska jag snart på beachparty, så vem sa att sommaren har tagit slut?


Äntligen ensam - 13.10.2010 23:05
----------------------------------------------------------------------
Äntligen är jag ensam hemma! De andra har stuckit till Sverige och kommer hem först på söndag, så nu är här ingen som kollar när jag kommer och går, vad jag gör och hur här ser ut. Underbart! Jag kan så inte vänta tills jag hittar en egen kämppä och inte behöver oroa mig för sånt nånsin mer.

Så har jag också världens lust att fara nånstans och åka slalom. Vi diskuterade det på lunchen idag, jag fick ett mejl om medis årliga resa till Alperna och så såg jag ännu några typer som åkte snowboard bakom ishallen då jag var på väg hem, så kanske det inte är så underligt. Men inte har jag ju råd med sånt. Mitt konto går konstant på minus eftersom någon väldigt smart politiker tycker jag ska klara mig med ett studiestöd som inte ens täcker hälften av böckerna jag behöver för att inte tala om att jag kanske behöver någon mat och annat också.

Och på tal om att diskutera saker på lunchen, så har jag märkt att våra matbordsdiskussioner i medi håller på att bli nästan lika knäppa som de vi hade i gymnasiet. Dessutom har vi nu fördelen att ingen är rädd för blodiga detaljer medan man äter. T.ex. pratade vi idag också om hudtransplantationer och hur det ser ut på stället man tar huden ifrån, hur man sedan drar ut den till ett tunt nät och hur sjukt det ser ut på det nya stället då det bildas ärrvävnad i nätmaskorna och man verkar ha gåshud hela tiden. Ingen klagade på att apptiten skulle ha blivit förstörd eller något, alla bara satt och lyssnade ivrigt med lysande ögon. Tänk nu hur intressant :D

Ännu en orsak till att jag bara måste komma igenom tentet på fredag, jag bara älskar att studera där och vara omringad av blodsugna galningar. Men tentläsning i kombination med en vinflaska är inte så väldigt effektivt kan jag berätta...


Spökande ex - 12.10.2010 22:55
----------------------------------------------------------------------
Jag såg en typ i simhallen som såg exakt ut exakt som en typ jag kände. Samma hår, ansiktsdrag, kropp och t.o.m. simppare och simstil. Och det är sjukt; alla simmar med en personlig stil och jag känner alltid igen människor direkt då jag ser dem simma. Fast jag nångång skulle glömma piilarna hemma och inte ens se något så vet jag nog ändå direkt vem som är vem då man ser dem i vattnet. Men tydligen finns det simningsenäggstvillingar också. Sjukt. (Och ifall någon undrar hur jag är så säker på att det inte var han jag kände så råkar han vara italienare och bodde i Italien åtminstone senast jag checkade...)

Så har jag också fått några totalt random telefonsamtal av två olika personer som jag inte har träffat på flera månader. Och båda bestämde sig för att just idag ringa och fråga ifall jag hade brist på sysselsättning och skulle vilja ha sex med dem. Varför har jag en massa spökande ex som måste göra sig påminda just idag?

Och så undrar jag ännu en sak, varför ska finskspråkiga envisas med att uttala "ioni" (alltså jon på svenska) med j i början? Om det skrivs ioni så kan man väl säga ioni istället för att hålla en två timmars föreläsning där vartannat ord låter som joni?


Tidsplanering - 12.10.2010 15:07
----------------------------------------------------------------------
Seriöst, hur dålig kan man egentligen vara på tidsplanering? Idag har jag "bara" 100 sidor farmakologi att läsa och jag kommer att vara hemma först efter kl 21. Hur tänkte jag där egentligen?

Och nu börjar en IT-timme dit man tydligen skulle göra något tent i förväg för att överhuvudtaget ens få delta i undervisningen. Jag fick reda på det ca 15 minuter före timmen och det skulle egentligen ha tagit över en timme att göra om jag skulle ha gjort det ordentligt. Istället blev jag tvungen att bara gissa på allt och hoppas på att komma igenom. Vilket jag sedan faktiskt gjorde, med en poängs marginal.

Vad hände egentligen med mitt tidigare ens någolunda välorganiserade liv? Nu brukade jag nu nångång åtminstone ha koll på någonting, men nu klarar jag tydligen inte längre av att göra någonting i tid och ordentligt. Och joo, jag vet att det är mitt eget fel och att det bara beror på dåliga prioriteringar, men jag har bara ingen motivation att ändra på något.

Men för att nu sluta klaga så kan jag väl nämna några lite roliga detaljer jag fått reda på idag. 1) Om man kombinerar ett läkemedel mot diarré, somfås receptfritt från vilket som helst aptek, med en annan allmänt använd rytmstörningsmedicin så får man opiatiska effekter. 2) En typ som jag trodde var en spurgu som bara råkade våldgästa en av ettornas studiefester visar sig gå på 3:an i medi och dessutom vara finlandssvensk. 3) Vår klubblokals kylskåp har gått sönder efter attett antal personerpå damlunchen klättrat upp på det och hällt öl i maskineriet, vilket alla nu är väldigt medvetna om efter ett argt mail till hela kursen.

Nu kanske jag borde delta lite aktivare i undervisningen och sluta skriva. Dessutom har det här tangentbordet väldigt högt ljud och det börjar bli lite misstänkt när läraren hela tiden upprepar att man inte ska göra själv utan bara titta på när hon demonstrerar...


Morgontrött - 11.10.2010 11:54
----------------------------------------------------------------------
Jag har seriösa problem med att komma iväg på morgonen. T.ex. sitter jag nu här hemma med datorn framför mig fast klockan är nästan 12 och jag skulle vara i bibban och göra något åt studierna redan klockan 9 idag. Vad hände med den planen?

Åtminstone har jag äntligen fått något skrivet så jag har några uppgifter att lämna in, men det är sen ungefär allt jag har åstadkommit. Och att uppgifterna blir godkända är inte heller säkert, jag förstod inte ens hälften av vad de handlade om så jag skrev av wikipedia och hittade på lite egna översättningar... Hur kunde jag någonsin tro att jag var smart? Jag har antagligen redan dödat så många hjärnceller att jag snart är på samma stadie som en grönsak eller något. Kanske jag borde sluta med det medan jag fortfarande klarar av att ens skriva råddiga dagboksinlägg som ingen är intresserad av...?

Men nu ska jag fara till skolan och vara ordförande på en PBL-session där jag inte har läst igenom materialet och inte har en aning om vad vi pratar om. Och till råga på allt kan jag inte ens sätta på någo skor eller strumpor för att min fot värker så jävligt mycket. Jag är bara så misslyckad...


Kan nån låna lite hud åt mig? - 10.10.2010 21:44
----------------------------------------------------------------------
Aj! Efter att äntligen ha slutat vara påverkad av gårdagens njutningar har jag nu märkt att min fot är helt jävligt sjuk och att det inte alls är så trevligt. Av någon orsak är den helt blodig, har några djuparesåroch saknar hud på stora områden. Jag kan inte riktigt förstå hur jag lyckades undgå att märka det det första jag gjorde på morgonen, men nu då jag har gjort det så skulle jag vara väldigt glad om någon vänlig själ skulle vilja låna lite hud åt mig.

Och så uppstår förstås också frågan om hur jag nu har lyckats få min fot i det här skicket, och jag tror att jag kom fram till att det har något att göra med en lite invecklad hemfärd med ett antal omvägar igår... Det råkar ju vara så att det inte går några bussar hem mellan kl 2 och 6 på natten, så det är lite dåligt med alternativ. Igår tror jag att jag försökte lifta, eftersom jag helt enkelt inte har råd med taxi och inte orkade skaffa någon sponsor heller, men jag tror inte det gick så bra. Jag fick nog skjuts av någon, men från dörr till dörr var det åtminstone inte, så det finns en stor chans att jag har gått flera kilometer mitt i natten med skavande klackskor eller liknande.

Nu har jag då alltså slösat bort ännu en dag med att bara vara hemma och totalt oförmögen att göra något, vilket innebär att jag nu är flera hundra sidor efter med biokemi- och farmakologiläsningen och dessutom inte ännu heller har hunnit göra mina inlämningsuppgifter. Men å andra sidan så fick jag igår höra att någon t.o.m. hade lyckats faila vår allra första tent som var menad som ett skämt och alltså något man borde ha fått godkänt ganska automatiskt. Så kanske jag inte är sämst ändå.

Och vem säger att alkohol inte löser alla problem, jag fick än en gång bevis för att en ordentlig fest som spårar ur totalt är en väldigt effektiv medicin mot allt. ;) (Märk, en smiley) Dessutom kan det vara bra underhållning för andra också. T.ex. tror jag att alla som var i buss 195 igår ca 7-tiden hade lite roligt åt ett gäng flickor utklädda i sina mammors gamla tantkläder som sjunger "Sång till mannen" för full hals.


Snabbresa till Alperna - 10.10.2010 12:52
----------------------------------------------------------------------
Igår var jag på damlunch, och det var helt otroligt roligt. Pojkarna hade alltså fixat en sits åt flickorna och temat var tyska Alperna. De hade satsat riktigt ordentligt och vårt klubbutrymme gick nästan inte att känna igen under all "snö" och annat. Programmet, maten och servicen var det inte heller något fel på. Inte klagar man ju när man blir uppassad en hel kväll av ett gäng pojkar som bl.a. ger massage och erbjuder dricka hela tiden.

Jag märkte dessutom en ny talang; tydligen är jag väldigt bra på att ge blow-job åt en grillkorv medan man försöker suga upp en mjölkaktig väldigt äcklig drink genom ett sugrör som är instucket i korven. Intressant program alltså ;)

Tyvärr kan jag inte riktigt säga att morgonen efter skulle ha varit lika rolig. Av någon helt obegriplig orsak hade jag ju lovat att fara och dra träningar klockan 9 på morgonen. Jag kan berätta att det inte var så väldigt lyckat. Jag var fortfarande ganska ordentligt påverkad, vilket gjorde cykelturen till hallen lite mer krävande än vanligt, och träningarna var kanske också aningen råddiga...

Och hej, jag tror att det äntligen börjar vara slut på min depression. Åtminstone delvis.


Semipermeabelt membran - 05.10.2010 21:31
----------------------------------------------------------------------
"Genast från första stunden känns allt så otroligt mycket bättre. Det blir som en hinna mellan dig och resten av världen och alla problem bara försvinner. Man behöver och kan kanske inte ens tänka på något, bara njuta."

Jag trodde att jag visste vad det handlade om, men ju mer jag funderar på det, och det gör jag av någon underlig orsak ganska mycket nuförtiden, desto osäkrare blir jag. Antagligen var det inte alls det jag tolkade som. Men kanske man på något sätt kunde kombinera båda alternativen och få en dubbeleffekt?

Idag har jag gått omkring hela dagen med en känsla av ineffektivitet. Jag gör visserligen saker och lyckas släpa mig till rätt ställen rätt tid, men där blir det sedan. Jag har bl.a. ägnat dagen åt att försöka lära mig något om cellmembran och transport genom det, men just nu känns det mera som att det är jag som har ett membran runt mig och transporten fungerar inte heller särskilt bra. Någon skulle kunna komma på en fosfolipas-C som skulle fungera för mig också.

Mina armars nuvarande utseende hjälper inte precis heller saken. Varje gång jag ser ner på dem blir jag påmind om vissa saker som jag hellre inte skulle tänka på.

Och ja, jag är fullt medveten om att det här inlägget inte har någon som helst röd tråd, men det var bara något jag måste få skrivet så det är nu vad det är.


Hög utan droger - 04.10.2010 18:36
----------------------------------------------------------------------
Det här med att vara labbråtta kanske inte sen heller är så skit. De har tagit över 20 blodprov på mig idag, och eftersom jag fortfarande råkar vara en dvärg så börjar jag ha en ganska skön "high". Jag har egentligen inte gjort något annat än bara suttit på datorn hela dagen, studiemotivationen är ännu också ganska nära noll, men åtminstone har jag fått lite kompensation för att jag har måstat avstå från alkohol hela veckan. Och gratis mat har vi också fått. Så ifall någon är intresserad av en dag med betald fullpension där det dessutom ingår "alkohol-effekt" på köpet så rekommenderar jag att bli professionell provkanin. Fast vi har ännu 3 blodprov kvar och så borde jag ännu slippa hem härifrån och helst utan att svimma på vägen, men kanske det funkar på något sätt. Några andra härifrån har faktiskt redan svimmat, men jag tror åtminstone att de är helt okej och andas fortfarande. Inte för att jag nu har checkat på senaste tiden men...

Och så var det ju den här lilla detaljen med att man börjar ha lite sjuk arm efter att människor har grävt i den hela dagen. Men jag kom på en lösning på det också. De skulle kunna inkludera lite morfin i sin undersökning, så skulle "high"-effekten förbättras ytterligare, ingen klaga på något och man får resultat av ännu flera mediciner i samma blandning. Bara fördelar alltså, jag kanske borde föreslå det?

Men okej, det är kanske lite patetiskt att skriva flera inlägg om dagen här speciellt som man inte ens gör något eller har något vettigt att säga. Men jag har helt enkelt tråkigt och börjar känna mig lite smått överaktiv. Det är en helt liten kontrast att plötsligt sitta/ligga stilla hela dagen efter att ha sportat som en galning hela veckoslutet och inte hållits på plats tillräckligt länge för att hinna formulera en vettig tanke. Varför kom jag inte med cykel? Det skulle ju ha varit jättelyckat att få trampa hem 15 km mitt i natten med blodbrist och allt.


Labbråtta - 04.10.2010 12:59
----------------------------------------------------------------------
Jag tror jag vet hur labbråttor känner sig, och börjar nästan tycka synd om dem...

Jag sitter nu i ett undersökningslabb med ett rör instucket i en blodåder i armen (det känns, speciellt då jag försökte sätta på mig en huppare just eftersom någon envisas med att hålla fönstret öppet) och har gjort det sedan klockan halv åtta på morgonen idag. I och för sig är det kanske inget att klaga på, vi får se på TV och som det kanske märks finns det nätförbindelse och allt, men lite störande är det ändå. Hittills har vi haft blodprov med ½ timmes mellanrum och jag har redan tappat räkningen på hur många provrör jag har fyllt. Men det är intressant och jag får betalt för det, så varför inte sälja sin kropp?

En annan lite besvärlig sak är att vi måste samla upp allt urin i någon jävla kanister. Jag sa igår att jag är avundsjuk på att pojkar har det så mycket lättare, och här är nu ännu ett bevis. Världen är orättvis.

Äh shit, nu ska de ha mera blod igen, måste väl sluta skriva så länge...


Slut på veckoslutet - 03.10.2010 22:19
----------------------------------------------------------------------
Veckoslutet är äntligen slut, men nånting verkar fel med den meningen... Det här veckoslutet har gått helt otroligt trögt, men ändå har jag inte fått nånting gjort. Men hur som helst, helt skönt att vardagen börjar igen så att man får lite att göra och träffar människor igen.

Idag har jag dragit2 st träningar efter varandra och simmaten av dem eftersom jag tyckte synd om den enda simmaren som var på plats. Det är inte alls samma sak att simma ensam, man har ingen att tävla med. Inte för att det gick så där jättebra, jag höll på att svimma och spy i bassängen, men det är nu sen en bisak. Kanske det hade något att göra med att jag ungefär inte hade ätit något annat än jävligt mycket mediciner som jag inte ens vet vad de innehåller på 3 dagar? Eller att jag har sportat som en galning hela veckoslutet fast jag inte egentligen mera har nån kondition? Men, idag började jag äta åtminstone, så kanske det ännu finns hopp om att jag inte dör. Nog för att jag säkert skulle ha klarat mig i flera år med den mängd fett jag nuförtiden har hängande på hela kroppen...

Så kom jag att tänka på en annan sak också idag; hur otroligt enkelt det är att hänga med ett pojkgäng. De har jätteroligt tillsammans, men egentligen säger ingen något viktigt. Man kan bara vara och inte behöva känna sig ensam fast man inte orkar delta i samtalet med något väldigt personligt eller annars intressant. Om man slänger ur sig någon snuskig kommentar emellanåt så är alla nöjda. Varför kan jag inte vara en pojke istället, jag tror att jag skulle ha passat mycket bättre som det.

Och imorgon ska jag då vara i något labb kl. 7:30-21:30 medan några galna forskare först pumpar mig full med experimentella mediciner och sedan suger ut allt mitt blod. Yay... Men man får ta med dator och annan underhållning, så kanske jag till och med skulle kunna få något gjort när man måste vara stilla hela dagen. Jag är så otroligt efter med studierna att jag inte undrar om jag failar första tenten. Att ta upp skolboken och börja läsa har inte riktigt varit högst på min lista av saker jag ens skulle kunna tänka mig att göra på senaste tiden...

Ai just det, ännu en sak jag tänkte på idag; man borde ha någonslags automatisk musikraderingsfunktion på kännykkän så att man inte plötsligt skulle bli tvungen att lyssna på någon biisi man glömt att man hade där och helst av allt bara vill glömma. Speciellt inte då man håller på och cyklar och blir så distraherad att man håller på att cykla mot rött ljus rakt under en spårvagn. Fast kanske det är bra att testa bromsarna ibland också. Eller också skulle man ju ha kunnat låta bli att bromsa, kanske det inte heller skulle ha varit ett helt dåligt alternativ...? Nä, på lång sikt var det nog bättre att göra det ändå.


Chokladaskar och blommor - 01.10.2010 22:50
----------------------------------------------------------------------
Tack alla underbara typer på träningarna somtyvärr aldrig kommer att läsa det här eftersom deras svenskakunskaper begränsas till "jättebra" och sånt. Men hur som helst, tack, man kan helt enkelt inte låta bli att dra på munnen när ett gäng pojkar kommer och erbjuder sig att hämta chokladaskar och blommor åt en, oberoende hur skit man mådde före det.

Annars så har jag nu ganska effektivt åtgärdat problemet med att jag håller på att förvandlas till ett fläskberg. Idag har jag cyklat 50 km, sprungit 5 km och simmat 6 km och inte ätit något sedan igår ca klockan 7 på kvällen. Cykling och simning är annars bra sporter, man kan alltid påstå att det är svett och inte tårar som rinner längs med ansiktet då man cyklar och då man simmar är det ganska naturligt att man har vattendroppar över allt.


Bortslösad dag - 01.10.2010 13:06
----------------------------------------------------------------------
Klockan är 1 på dagen och jag ligger ännu också i sängen. Vad hände med allt jag skulle göra idag?

Snart måste jag helt enkelt försöka stiga upp härifrån eftersom jag borde vara i skolan senast kl. 15 då den obligatoriska undervisningen börjar. Jag skulle så inte ha lust att fara dit, men jag hörde just av en annan som måste vara borta en gång nästa vecka att man får 20 sidor uppgifter att skriva istället om man missar en gång. Kanske jag skulle kunna fara med cykel och få utlopp för lite onödiga känslor med samma? Efter skolan tänker jag åtminstone fara på träningar och bara simma allt vad jag orkar och tänka på absolut ingenting...

Okej, men nu måste jag på allvar stiga upp. Kanske jag borde äta något också? Inte för att jag är hungrig eller så, men kanske man skulle kunna fylla upp det stora tomrummet med något... Hur patetiskt är det dessutom inte att bara ligga en hel dag och stirra i taket? Speciellt som jag väl får skylla mig själv för att jag helt enkelt är en idiot med väldigt starka masokistiska tendenser.