September 2010

Världens undergång - 30.09.2010 22:16
----------------------------------------------------------------------
Shit! Fuck! Vittu! Varför ska allting sluta så här???

Födelsedagspresenter som inte håller längre än några månader borde komma med bäst före lappar, Eller ja, det kanske den här nog gjorde, men jag var helt enkelt för fokuserad på innehållet att jag glömde läsa...
Genast då jag inte längre behöver äta en massa mediciner så jag riskerar permanenta organskador tänker jag gå ut och missbruka alkhol så mycket man bara kan. Nån som vill joina mig?


Mästaren återvänder - 29.09.2010 23:36
----------------------------------------------------------------------
Nu har min tränare äntligen bestämt sig för att komma tillbaka till civilisationen igen, så kanske jag också äntligen skulle kunna få det lite mindre stressigt då jag bara har 2 grupper att träna och dessutom kanske också slipper och simma själv emellanåt. I och för sig blev jag lite störd på att han bara dök upp så där bara som om inget hade hänt utan att säga ett enda ord som tack eller ens be om frölåtelse för att ha lämnat ett totalt kaos efter sig. Tydligen kan jag alltså bli störd på honom också, helt positivt att äntligen märka det också...

Men idag har jag för en gångs skull varit relativt effektiv. Jag hade en ledig dag från skolan igen, men jag har faktiskt fått 2 kapitel lästa i vår alldeles hemska tegelstenliknande biokemibok, provat halare (visserligen helt i onödan, om man nu en gång är en dvärg så är det väl ganska klart att man ska ha den minsta möjliga storleken...), varit efter medicinen jag ska ta för att kunna vara testperson och sedan ännu simmat i ca 2½ timme.

Det blev lite mer simning än jag hade änkt för jag fick något av en chock då jag såg mig själv i spegeln i omklädningsrummet och faktiskt insåg att jag är fläskig. Shit, hur kunde jag låta det här hända? Direkt smal har jag väl aldrig varit och fast jag får komplimanger för att "ha bra former att känna på" så kan jag helt enkelt inte låta mig bli tjock. Det är inte jag. Jag ska se ut som en grotesk bodybuilder där man ändå kan se muskler och allt inte är gömt under något äckligt fläsklager. Nu får jag på allvar sluta äta och börja göra något...


Oväntat möte - 28.09.2010 22:14
----------------------------------------------------------------------
Varför slutar mina "lugna hemmakvällar" alltid på samma sätt? Igår var det meningen att jagskulle ta det lugnt och njuta av att för en gångs skull inte ha något program för kvällen. Så blev det ändå inte. Istället drogs jag pga någon mystisk magnetisk kraft till medis ettornas bastukväll, och slutresultatet blev ganska långt ifrån en lugn kväll. För det första var jag helt försenad så alla flickor hade redan varit i bastun, men eftersom jag uppenbarligen inte kan säga nej till människor så lät jag mig själv bli övertalad att joina pojkarna och hamnade (igen) som enda flicka naken i bastu full med pojkar...

Sedan ett antal timmar senare då jag äntligen hade lyckats komma iväg därifrån så hittade jag mig själv ensam på en busshållplats någonstans i Sockenbacka av alla platser efter att ha lyssnat på en väldigt smart kaveri som förklarade att alla bussar ändå går till samma ställe. Nu när man tänker efter så låter det ju faktiskt inte riktigt logiskt, men då verkade det jättesmart att hoppa på första bästa buss som kom.

Medan jag sedan försökte fundera ut hur jag skulle komma hem därifrån ödemarken så kom en totalt oväntad person dit. Det var esten från Sonisphere, gissa om jag blev förvånad! Och så visade det sig ännu att vi skulle åt samma håll. Hur stor är chansen liksom att man träffar någon så där random på en busshållplats där man egentligen inte alls borde vara nångång mitt i natten...?
Så märkte jag också att det inte var en så väldigt bra idé att lämna cykeln på busshållplatsen den morgonen, det innebar ju att man måste cykla hem den också. det var kolmörkt, jag hade ingen lampa och hade små svårigheter med att cykla rakt, så resultatet blev att jag körde rakt in i en såndän port som hindrar bilar från att rymmas in på cykelvägarna. På något sätt hade tydligen min cykel blivit lika bred som en bil så det var totalt omöjligt att fara genom öppningen ;). Nu har jag istället ett enormt blåmärke på rumpan efter att ha flugit över styrstången och landat rakt på en stolpe...

Men imorgon ska jag försöka göra något vettigt... Kanske...


Bastu en eller två gånger? - 27.09.2010 15:09
----------------------------------------------------------------------
Nu är frågan om jag ska fara på ettornas bastukväll idag eller inte? Jag har just slutat skolan för en minut sedan, och nu ska jag direkt till Britas för att först dra träningar och sedan simma själv. Jag är färdig därifrån ca kl 7, och bastukvällen börjar redan halv 7. I och för sig så är det inte så stor skillnad, det är ändå bara flickbastu först och vem är nu intresserad av sånt? ;) Jag skulle nog i princip hinna helt bra, men sedan är det ju dethär med att jag inte har sovit just alls på hela veckoslutet och att jag faktiskt borde göra något åt skolarbetet också. Jag får väl helt enkelt se hur det känns efter träningarna och bestämma sedan. Fast jag har ju nog en tendens att inte kunna hålla mig borta från fester oberoende hur mycket annat jag borde göra istället, så antagligen kommer det att sluta med att jag är hemma nångång "tidigt på morgonen" och är helt död imorgon...

Annars så har jag nu officiellt failat mitt första förhör i medi. Vi har alltid i början av varje gruppundervisning ett slags läxförhör, som är menat som en helt rutinmässig kontroll på att alla ännu hänger med. De tidigare har gått hel bra med 10/10 poäng men idag tror jag att jag fick bara 5/10. Och det sorgliga är ju att jag faktiskt har läst, men helt enkelt inte fattar något av texten...


Sömnlös natt - 26.09.2010 12:40
----------------------------------------------------------------------
Nu har jag för första sovit över hos en pojkvän och det var underbart! Jag har inte sovit alls på hela natten, eftersom vi av olika orsaker bara lyckades ligga stilla och försöka sova i ca 1 timme och jag använde dentiden till att ligga i sängen med ögonen öppna och bara stirra på typen som låg bredvid mig. Hur är det liksom meningen att man ska slösa bort tid med att sova när man nu råkar ha en nästan perfekt, sovande typ som håller om en? (Och så var det kanske inte heller så väldigt bekvämt med två personer inklämda i en 80 cm säng, men det var nu bara en liten bisak...)

En annan sak som gjorde gårdagen bra var att simtävlingarna som jag var tränare på var jättelyckade. De simmare jag nu har tränat nästan på heltid här senaste tiden när ingen verkar vara intresserad simmade helt otroligt bra. Lite besviken är jag ju förstås för att jag insåg att jag inte längre klarar mig mot dem fast de är 5 år yngre än jag, men inte kan man ju klaga när en bättrar sitt personliga rekord med t.o.m. 23 sekunder på 400 meter och en annan tar brons med en förbättring på 12 sekunder på 100 meter. Kanske jag gör något rätt ändå...?

Nu borde jag börja studera en massa biokemi och börja skriva någo hemuppgifter som snart ska vara inlämnade, men på något sätt känns det inte så väldigt lockande att förstöra fiilisen med det...


Äntligen veckoslut - 25.09.2010 12:07
----------------------------------------------------------------------
Ursäkta för bristen på uppdateringar på senaste tiden, men jag tror att jag har haft lite burn-out hela veckan och har helt enkelt inte orkat göra något annat än slänga mig i sängen när jag har kommit hem på kvällarna. Och allt det här pga att en viss typ tror att det är helt okej att bara försvinna för en hel vecka utan att skaffa någon som helst vikarie utan bara lita på att jag sköter allting... Nåja, men klagandet får vara, ingen är ändå intresserad och jag har just nu så bra fiilis att jag inte orkar tänka på det.

Men nu är det äntligen alltså veckoslut och jag ska idag fara över natten till Joni. Yes! Det kommer att bli så bäst. Dock är jag lite orolig för vad som kommer att hända före jag far dit. Han råkar ha en bil idag och lovade att komma efter mig hemifrån, men det innebär också det att han antagligen blir tvungen att träffa min pappa... Det skulle i så fall vara första gången jag visar upp någon pojkvän hemma, och jag ärlite rädd för att pappa kommer att göra sitt bästa för att skaffa ett möjligast stort gevär och stå med det och vänta innanför dörren. Hoppas jag har någon pojkvän kvar efter det mötet också... Nä, jag ska vara positiv och hoppas att allt går bra och alla beter sig. Han kommer ju nog inte att bli godkänd, men vad bryr jag mig om det egentligen? Jag godkänner honom tillräckligt för allas del, så allt är bra. :D

Men nu måste jag sticka iväg och vara tränare åt 20 skrikande ungar på simtävlingar som räcker hela dagen.


Ekonomin i skick - 19.09.2010 22:00
----------------------------------------------------------------------
Idag har jag knappt varit hemma alls. Jag har varit i simhallen från klockan 10 på morgonen till halv 5 och försökt tjäna ihop lite pengar. Relativt bra lyckades jag faktiskt, dagens saldo ligger väl någonstans kring 50 euro. Och de pengarna behövs verkligen, medis böcker är inte precis billiga.

Så tror jag också att jag är skyldig någon 30 euro, men jag har ingen aning om vem. Men visst borde väl någon som vill ha tillbaka sina pengar nämna saken i något skede? Jag menar, man kan ju inte precis gå omkring och fråga människor om de vill ha pengar av en. Jag tror att man snart skulle ha en hel flock av frivillga runt sig i så fall...

Annars så har jag lite börjat undra varför jag inte studerar något enkelt som man skulle ha en chans att fatta något av. Det är inte roligt att försöka plöja igenom flera hundra sidor i en bok om avanceerad biokemi på engelska. Jag fattar inte ens språket i den, ännu mindre innehållet. Men jag försöker bara intala mig själv att det finns en chans att ingen annan heller gör det och att alla åtminstone inte kan bli underkända. Annars skulle väl Finland ganska snart få slut på läkare eller? Fast här är förstås den lilla detaljen också att 90% av alla andra på kursen har studerat biokemi eller liknande i flera år redan och tycker det är helt självklara saker. Varför sökte jag inte in nånstans där alla idioter också kommer in så skulle man inte vara omringad av genier och behöva känna sig dum hela tiden? Ai joo, det är ju det här jag vill göra och det är helt otroligt intressant ;) Gäller väl bara att fortsätta, tror inte riktigt att jag hinner sova den här natten heller. Jag har ungefär inte sovit på 3 veckor nu, kanske inte så jättehälsosamt, men vad kan man göra...


Legendariskt - 18.09.2010 12:51
----------------------------------------------------------------------
Igår var jag på spex och efterföljande sits, eftersom vår vänförening från Göteborg var på besök och ordnade lite extra underhållning. Roligt var det, men hemkomsttiden klockan 7 på morgonen var kanske inte så där jättelyckad när Oliver sedan vaknade och började föra oljud en kvart efter att jag kommit in genom dörren... Studielivet börjar vara aningen tungt, och sömnbrist är tydligen något man bara får vänja sig vid.

På tal om tungt studieliv så har jag gjort mitt bästa för att försöka kartlägga mina torsdagsäventyr. Riktigt har det inte lyckats, men en del ledtrådar har jag nog fått. Och ett ordentligt rykte också; igår då jag kom in i klubblokalen för att gå på sits så stötte jag på några äldre studerande som gjorde sig lite lustiga och böjde sig ner och "dyrkade" mig och sa att jag numera är en legend...

För övrigt så börjar jag vara ganska bra på det här med att strö random klädesplagg omkring mig. Nuförtiden finns det högst antagligen ett par svarta strumpbyxor någonstans i medis bibliotek. Till skillnad från skjort-incidenten så vet jag dock exakt vad jag har gjort och hur det kommer sig att de hamnade där. Men jag tror nog inte att jag tänker gå efter dem, att gå till bibbans infodisk och fråga typ "ursäkta, men inte råkar det ha upphittats ett par strumpbyxor som mystiskt dykt upp mitt i natten här?" låter inte helt lockande ;)

Nu är det ca 80 sidor invecklad biokemi på engelska som gäller. Varför tror jag inte att det kommer att bli särskilt effektivt? Just det, så borde jag ju ha farit ut och festa idag också, men jag tror faktiskt att jag ska göra något väldigt ovanligt och skippa det. Jag är bara totalt död efter de senaste dagarnas festande och nångång måste man väl ändå få sova också.


En liten moka... - 17.09.2010 13:13
----------------------------------------------------------------------
Alfajaiset var alltså igår, och det var helt jätteroligt. Antagligen skulle jag tycka att det var ännu roligare om jag faktiskt kom ihåg något också...

Jag har tydligen kommit hem redan nångång halv elva-tiden, och i ett sånt skick att min mamma nog inte tänker låta mig glömma saken i första taget. Efter rutinchecken på morgonen märkte jag att jag saknar en bit av min tand, har båda händerna fulla med sår och att skjortan jag hade på igår var försvunnen. Aningen intressant med andra ord. Och ifall jag ännu hade något som helst hopp kvar om att jag inte skulle ha gjort något dumt så försvann det väldigt effektivt då jag gick på föreläsning. En händelse jag kanske skulle ha klarat mig utan var då en typ plötsligt steg upp i salen och viftade med en skjorta och frågade om någon känner igen den. Tyvärr gjorde ju både jag och några andra, som hade väldigt svårt att hålla sig för skratt, det, så det var bara att erkänna. Den lilla incidenten kombinerat med en del kommentarer från typen som satt bredvid mig om hur "raju" och "omöjlig att toppa" vår grupps uppvisning hade varit gör mig aningen orolig för vad jag egentligen har gjort. Jag vet inte ens vad för uppvisning hon talade om. Och finns det någon vettig orsak till att min skjorta hamnar hos någon random typ? Speciellt som den typen inte heller hade något annat än kalsare på sig efter en liten uppvisning med en surfbräda i tölöviken. Lyckad kväll...


Differential diagnosis - 16.09.2010 13:33
----------------------------------------------------------------------
Yes, äntligen börjar studierna på riktigt med nya saker och intressanta fall. Vi har ju det här systemet med PBL (=problem based learning) och idag fick vi vårt första ordentliga "fall". Det handlade om en kvinna i 40-års åldern som plötsligt på en månad fått svår demens, myoklona muskelryckningar och annat intressant. På en CT-bild syntes dessutom kortikal atrofi och dilaterade ventriklar. Wow, jag har ingen aning om vad det innebär, men att det låter intressant kan ju inte förnekas ;)

Och sedan följde en ännu intressantare brainstorming som påminde väldigt mycket om House's differential diagnosis där alla slänger fram en massa idéer. Någon sa till och med att det kunde vara lupus, vilket fick hela gruppen att skratta hysteriskt i några minuter. Helt positivt att märka att jag inte är den enda som är helt hjärntvättad av TV-serier och gör underliga associationer av allt. Men hur som helst, nu ska jag försöka ta reda på vad som kan orsaka patientens symptom, det ska bli jätteroligt. Jag är så glad att jag kom in hit, äntligen känns det liksom att jag är på rätt plats och faktiskt gör något jag är intresserad av :D

Fast så ska jag förstås också på alfajaiset idag, så jag hinner tyvärr bara leta fakta i lite på en timme innan jag måste fara iväg och springa omkring på stan iklädd läkarrock och göra mitt bästa för att muta äldra elever till att ge poäng för random uppgifter. Ai joo, kanske jag borde sticka lite i god tid så att jag hinner via alkon också för att vara säker på att ha rätt sorts mutor. Som tur finns det en här precis utanför medis campus, nån har varit vänlig och tänkt på alla törstiga medicinstuderande.


Ett litet ord - 15.09.2010 21:52
----------------------------------------------------------------------
Varför ska det vara så otroligt svårt att säga nej??? Jag har redan länge haft problem med det, och det i sin tur har sedan lett till en massa andra problem, och tydligen har jag inte ännu heller lärt mig någonting. Eller ja, en bit på vägen har jag kanske ändå kommit när jag bara hittade rätt person att lära mig, men senast idag märkte jag att det finns åtminstone en person kvar som det bara är fullständigt omöjligt att säga nej åt. Igår hade jag ännu en lång diskussion med en kaveri om att jag inte borde låta andra utnyttja mig så mycket utan bara säga ifrån när jag verkligen inte hinner med allt. Men gissa om något av det hjälpte idag då telefonen ringde? Jag försökte på riktigt säga nej, men det bara gick inte, och tystnad tolkas tydligen som ett ja. Så på grund av min egen dumhet och oförmåga att lära mig ett enkelt och grundläggande ord så har jag idag cyklat 25 km i ösregn och byt ut min egen ljuvliga simträning mot att stå ut med en massa skrikande ungar. Sedan måste jag förstås ändå fara och simma senare, vilket resulterade i att jag blev totalt galen på alla omkringflytande fläskberg som bildade nån våldigt invecklat slalombana där och absolut inte kunde släppa någon förbi. Och speciellt inte en kvinna som dessutom var en halvmeter kortare än de. Lyckat.

Somandra intressanta händelser under dagen borde kanske nämnas att jag nu har kommit igenom min första tent i medi. Ett studiepoäng avklarat och bara 359 kvar så är jag en läkare. :)


Återupplivning och annat roligt - 14.09.2010 22:17
----------------------------------------------------------------------
Idag hade vi nu vår första praktiska undervisning så att säga, och det var helt bäst! Vi övade återupplivning och helt basic skötning av olika skador. Nu har jag bl.a. använt en defibrillator och intuberat en patient. Det där med intuberingen var verkligen inte så lätt som det ser ut i alla TV-serier. På första försöket lyckades jag både sätta tuben ner i magen och söndra patientens tänder. Kanske det är tur att vi bara övar på dockor så här i början... Men på andra försöket gick röret nog ganska genast in och till och med på rätt ställe.

Så var jag också på läkargranskning för att se om jag är lämplig för den där medicinforskningen jag berättade om i förra inlägget, och jag kände mig lite som en mänsklig nåldyna. Inte för att jag har något emot nålar och blodprov och sånt, men det skulle tas 5 rör blod och av nån orsak så fick man bara 2 per stick från mig, så nu har jag båda armvecken så sjuka att jag inte ens kan böja armarna. Men vad gör man inte för vetenskapen och lite pengar...

Ai joo, en annan sak med den där undersökningen också, man får inte använda alkohol en vecka före testdagarna och tre dagar efter det. Kan bli lite intressant, men å andra sidan helt hälsosamt kanske. Och ifall man har brist på motivation så kan man ju alltid tänka på hur mycket mer sprit man har råd att köpa bara för att man missar några få veckors supande ;)

Sedan ännu en sak jag funderade över idag när jag var på väg till bussen. Varför parkerar man sin bil mitt på gatan utanför två dagisar om man planerar att ha sex i den??? Alltså seriöst, man kan väl välja en plats med lite mindre insyn...? Nog för att showen var helt intressant, men alla kanske inte uppskattar det.


Övervarv - 13.09.2010 21:35
----------------------------------------------------------------------
Idag har jag varit helt jätteaktiv och till och med fått en del saker gjorda. Bl.a. började jag nu äntligen med mina studier. Jag kom fram till att det kanske var dags så småningom i och med attvi faktiskt har vårt första tent på onsdag...För övrigt märkte jag att det kanske skulle vara lite smartare att läsa lite an efter, idag gick det ganska så många timmar till att komma igenom allt, men nu är åtminstone det mesta gjort.

Så hade jag fått nånslags mystiskt meddelande om ett jobberbjudande som testperson i någon forskning till min e-post. Det stod att de skulle betala ca 500 € för 3 dagars arbete, så jag anmälde mig nu som frivillig. Imorgon har jag bestämt ett möte med personen som leder forskningen, så man får väl se vad det går ut på. Det kanske inte riktigt låter som världens vettigaste jobb att bli använd som testkanin för gud vet vad för mediciner, men å andra sidan så behöver jag faktiskt pengarna när studiestödet nu är vad det är.

På eftermiddagen/kvällen var det igen träningar som gällde, och det var egentligen där jag insåg att jag av någon orsak har en massa överlopps energi och går på övervarv hela tiden. Typerna där klagade på att jag simmade helt för hårt hela tiden, vilket inte brukar hända så ofta eftersom de faktiskt (tyvärr) råkar vara snabbare än jag, och jag märkte inte ens själv att jag skulle ha ansträngt mig alls. Sedan när jag cyklade hemåt så for jag också förbi en "tävlingscyklist" med full utrustning, vilket typ aldrig annars händer, och när jag tittade på min mätare så visade den 45 km/h utan att jag tyckte att jag gjorde något. Är det här riktigt normalt, eller borde jag börja göra drogtest på allt jag äter före jag stoppar något i mig eller vadå...?


Uthålligheten kvar - 12.09.2010 12:32
----------------------------------------------------------------------
Jag kom just hem från träningarna ochmärkte till min stora förvåning att jag nästan glömt hur bra det kan kännas efter en riktigt tung träning. Dags att börja aktivera sig igen kanske, det här är ju redan allvarligt.

Jag har haft så fullt upp med att träna alla grupper när ingen annan orkar att jag inte riktigt har hunnit simma själv. Men idag då jag skrev ner den planerade träningen på morgonen så tittade jag på den, och den verkade så perfekt att jag bara inte kunde hålla mig borta från vattnet ;)

Och det allra bästa med hela saken var att jag märkte att de andra simmarna inte ännu heller hade en chans mot mig fast jag har gjort mitt bästa för att förstöra konditionen med så mycket skräpmat och sprit jag bara hunnit. Okej de kanske vinner mig på 100 meter, men när det kommer till längre sträckor som 800 och så så är jag fortfarande överlägsen. Tacka vet jag uthållighet, nu känner jag mig inte mera så misslyckad när jag ändå vet att jag är bättre än de på något :D

Tyvärr så har jag nu en helt ledig dag utan program eftersom vår picnic på Sveaborg blev inställd pga regn. Visst, jag fattar att det inte är så väldigt trevligt att sitta nånstans på Sveaborg om det öser ner hela kvällen, men jag såg ändå fram emot det. Men nu har jag åtminstone gott om tid att senare idag träffa en kaveri som har emigrerat till Åbo. Och kanske det inte heller är helt fel att vara hemma några timmar emellanåt och försöka övertyga föräldrarna om att man faktiskt lever ännu ;)


Trevlig - 11.09.2010 20:41
----------------------------------------------------------------------
Jag råkade just bläddra igenom min sångbok som jag skaffade igår på sitsen och märkte ett meddelande som någon skrivit i den. Det stod: "Alltid när jag ser dig påminner du mig om att man skall vara trevlig". Alltså jag? Sen när har jag blivit så otroligt trevlig att det är det första människor tänker på när de ser mig? Jag trodde jag har gjort det ganska klart att jag inte tycker om människor i allmänhet och verkligen inte är intresserad av att small-talka och vara vänlig mot personer jag egentligen hatar. I och för sig är jag ganska säker på vem som skrev det där och jag råkar tycka att han är intressant så därför kanske han inte har sett den här mindre trevliga sidan av mig ännu. Och nu är det ju alltid trevligt att läsa något positivt om sig själv också, jag blev bara förvånad.

Annars så har jag en otroligt bra "high" på gång efter att äntlligen ha träffat en viss person igen. Det är underligt hur lite det egentligen behövs för att man ska vara lycklig, det räckte ungefär bara med att se honom och sitta och prata. Inte för att jag klagar på vissa andra aktiviteter heller, speciellt som det nu hade hunnit bli en tid sedan senast, men det allra bästa ärnog att bara vara utan att egentligen göra något.


Första sitsen :) - 11.09.2010 13:19
----------------------------------------------------------------------
Igår var jag på min första sits och det var helt bäst! Så råkade den dessutom vara en kräftskiva, vilket jag inte heller tidigare hade upplevt, så det blev en hel del nya upplevelser för mig. Egentligen är jag lite stolt över att inte vara en "typisk finlandssvensk"som går på kräftskivor och sjunger snappsvisor stup i kvarten, men det måste väl ändå medges att det skulle ha kunnat vara ganska praktiskt med lite övning. Men som tur är finns det bordsgrannar som är bättre utbildade.

På tal om snapsvisor sedan så var det inte heller så väldigt enkelt. På Thorax sjungs snappsvisorna alltid i stämmor, vilket inte precis underlättade då man försökte snappa upp någon sorts melodi. Och så vet jag inte riktigt hur det lät när jag försökte sjunga med heller, med tanke på att jag inte kan hålla någon ton överhuvudtaget så är jag lite orolig för hur hemskt det egentligen blev när jag försökte sjunga någon invecklad sopranstämma... Men whatever, pointen var ju ändå att hälla i sig så mycket snaps som möjligt ;) Om jag räknade rätt så tror jag att vi hade 8 jungfrucheckar, så vi slog inte riktigt rekordet som väl är 14, men en del blev det ju nog. Speciellt som jag tror att de som dukat bordet lite missuppfattat det här med snapsglas; enligt min uppfattning borde de väl vara små glas...?

Roligt var det, och jag väntar redan på alla kommande sitsar. Dessutom hade jag just ett väldigt långt och trevligt telefonsamtal och bestämde träff med personen i andra ändan :D


Inget att klaga på - 09.09.2010 23:40
----------------------------------------------------------------------
Jag var just på Lintsin på den här årliga gratiskvällen för alla läkare som jobbar på Helsingfors stad (min mamma alltså, och eftersom kontrollen är lite ineffektiv så kan man alltid smuggla in nån kaveri med att leka tvillingar ;)) och det var jätteroligt. Dessuom träffade jag en kaveri jag inte pratat med på några veckor, så det var ännu ett plus. Lintsin är ungefär som en "high utan droger", och speciellt roligt då man inte är där så ofta på grund av de nuförtiden helt sjukt höga priserna.

Efter det var vi ännu och kollade på Ilotulituksen SM-kisat, och konstaterade än en gång att de bara är en ursäkt för alla 15-17-åringar att tränga ihop sig i en park och supa allt vad de orkar medan poliserna har tehovalvonta och bara sitter där och tittar på. Men fyrverkerierna var fina och själv är man ju dessutom myndig så man behöver inte längre en orsak för att fara ut och supa, man kan göra det ändå fast varje dag nu när man är studerande också.

Så har jag också lyckats fixa en dejt till lördagen :D Får se vad det blir, jag tror han kan envisas med att bjuda mig på restaurang eller något sånt. Men hur som helst så ser jag fram emot det helt otroligt mycket!

Imorgon däremot bllir det kräftis/jungfruintagning på Thorax, vilket också säkert bllir jätteroligt. En aning orolig kanske man borde vara med tanke på att det förra året hade varit så mycket som 14 jungfrucheckar, vilket alltså innebär att alla ettors snappsglas fylls ända upp till kanten, de ställer sig upp på bordet och dricker ur och sätter glaset upp och ner på huvudet för att bevisa att det faktiskt är tomt. 14 fulla snapsglas kanske inte alltid är så lyckat, speciellt som man inte riktigt vet hur stark sprit de använder, har vi otur så kan det vara t.o.m. 96 %-ig...

Men alltså när blev mitt liv så här perfekt...? :D


Studier...? - 08.09.2010 14:21
----------------------------------------------------------------------
Just nu sitter jag i medis bibliotek som är menat att studera i och känner mig jätteaktiv. Jag borde säkert så småningom börja göra något annat för studierna än att bara festa, men på något sätt känns det inte riktigt så just nu. Det att jag (igen) råkar befinna mig till hälften i koma på grund av gårdagens fest har säkert inte heller något med saken att göra...

Så märker jag också att det är mycket svårare än man skulle tro att skriva på datorn utan att använda högra handens pekfinger. Och orsaken till att jag inte kan använda det är att det just nu är lite misshandlat och liknar en sned ballong i regnbågens alla färger. Det är lite intressant när det typ är dubbelt tjockare än alla andra fingrar så att det inte ens går att böja och när man känner hur pulsen dunkar nånstans långt upp i armen. Fast jag inte ännu är färdig läkare så kom till och med jag fram till att allt inte är riktigt okej då det hade hållit på så i några dagar, så jag bad min privata hemläkare, ibland även kallad mamma, att göra något åt saken. Hon konstaterade att jag antagligen snart har någon blodförgiftning på gång och att det kanske inte är helt smart att hålla på och slänga omkring smutsiga hjärtan och andra inälvor hur som helst utan en tanke på bakterier... Men hur som helst, ett finger kan nu väl ändå inte vara hela världen även om man inte just kan röra på sig utan att nästan skrika av smärta.

Igår hade vi LKS:n kauden avajaiset, vilket innebar en barfest med tillräckligt fuktiga etkon och allt. Jag hade jätteroligt och är verkligen glad att jag lät mig bli övertalad att fara trots att jag inte tänkt göra det. Inte för att jag egentligen är så förvånad, av nån orsak brukar det ändå alltid bli så att jag inte kan hålla mig borta från en fest oberoende hur mycket annat jag skulle ha att göra. Fast nu efteråt började jag lite fundera att det kanske gick lite till överdrift då jag inte ens kommer ihåg hur vi tog oss från etkona till själva baren... Finns snart risk för alkoholism här kanske? Och sedan kombinerat med den mindre trevliga upptäckten att jag faktiskt också har börjat få krabbis ibland så kan det ju hända att det blir ett antal av sånhäna dagar då man egentligen inte orkar göra något vettigt.

Så börjar jag också bli aningen störd på Joni igen. Jag förstår helt bra att han inte orkar träffas hela tiden och jag håller helt med honom om att förhållande där man ses varje dag inte nödvändigtvis är en bra sak i det långa loppet, men lite oftare skulle man ju nog kunna ses. Det skulle vara ganska mycket lättare att fortsätta med mitt nya experiment att vara trogen mot honom i så fall. Inte för att vi har diskuterat det överhuvudtaget och jag vet inte ens om jag kan förvänta mig att han är trogen mot mig eller inte (och ärligt talat så är det inte ens så jätteviktigt för mig), men att ses med ca två veckors mellanrum gör ju att det uppstår vissa brister...


Bra sätt att vakna - 04.09.2010 12:28
----------------------------------------------------------------------
Klockan är nu ca 12 på en lördagmorgon och jag har varit vaken i snart fem timmar redan, var är felet?

Svar: Jag måste alltså fara iväg och vara tränare på simtävlingar som började klockan 8 (!) idag, och därför har jag nu den här helt sjuka tidtabellen på en ledig lördag.

För det första var det ett helvete att vara tränare där eftersom anmälningssystemet inte fungerade och jag därför måste gå och anmäla alla våra simmare i efterhand på platsen till en stressad och irriterad tävlingsarrangör. Det igen resulterade i att jag själv inte nästan alls hann värma upp och fick nöja mig med några hundra metrar. Sedan hade det varit ett skrivfel i tävlingsprogrammet också, det som hade varit 100 m ryggsim (su) var nu plötsligt 100 msekari (sku), vilket gjorde att jag fick en massa panikerande, skrikande ungar, som inte visste vad de skulle simma, på halsen. Men på något sätt klarade jag av det ändå och slapp till och med själv också och simma. Och till på köpet förbättrade jag mitt rekord på 100 m sekari med 2 sekunder, vilket var lite av ett mirakel med tanke på att jag inte hade värmt upp, inte har någon kondition kvar överhudtaget och dessutom har festat konstant i över en vecka här före...


Hjärtan, gladiatorer och bodysurfing - 03.09.2010 15:25
----------------------------------------------------------------------
Igår var helt otroligt rolig! Alla vi lääkis-alfan hade Ylämaan kisat, vilket var nånslags underlig intagningsrit/sjuk underhållning som skulle få oss att hitta vår inre skotska stridsglädje eller något liknande. Men hur sjukt det än låter att vi sprang omkring genomblöta iklädda bikini på en sportplan i 5 timmar medan det var ca 10 grader ute så var det alltså helt bäst.

Det allra bästa var bodysurfingen, vilket alltså innebar att man klädde av sig kläderna, tog fart och kastade sig på en pressu full med vatten och tvål. Så skulle man glida på något fint och kreativt sätt och hoppas på att få poäng. Andra grenar var petank med riktiga, blodiga hjärtan och njurar som bollar, misshandel av Galenos med en ishockeymajla, gladiatorspel och tandlappning med hjälp av en tampong. Jag tycker nästan synd om enda pojken i vår grupp som nu antagligen kommer att kallas Tamponi-Olli för resten av studietiden... Vid en punkt skulle man få hela gruppen över ett rep som var fäst nånstans högt uppe mellan två flaggstänger utan att söndra det, och där råkade jag falla ner med huvudet före från typ 1,5 meter, men ingenting allvarligare hände och vi fick extra poäng för stilen ;).

Så hörde det ju förstås till att man mutade domarna med lite "rådgivare i vätskeform" för att få så bra poäng som möjligt, så tvåorna och de andra äldre studerandena var kanske inte i så där jättebra skick efter några timmar. Det måste jag ju naturligtvis utnyttja, men sedan tror jag att jag själv också gjorde ett litet misstag då jag lyckades få en tvåa, som just bevisat att man faktiskt kan falla med cykeln fast man bara går bredvid och leder den, att väldigt villigt donera en flaska 80 %-ig sprit åt mig...

Efter det är kvällen lite suddig, men något jag (tyvärr) kommer väldigt bra ihåg är att jag på något sätt hamnade som enda kvinna i en bastu full med ungefär alla män som går i medin... Jag är inte riktigt säker på hur det nu råkade bli så, och jag är inte heller riktigt säker på att det var en bra ide att bada bastu med typ hundra män man just har träffat. Men å andra sidan verkade ingen ha något problem med det, så kanske det inte var en så stor sak. Och så finns det ju faktiskt också den mycket troliga möjligheten att ingen annan heller kommer ihåg särskilt mycket av kvällen. ;)

Men roligt var det, och nu klarade man ju av fredagens föreläsning på något sätt också, även om det var aningen svårt att få upp sig från sängen på morgonen...


Berätta eller inte? - 01.09.2010 22:32
----------------------------------------------------------------------
Idag hade vi ännu flera föreläsningar, och jag börjar kanske snart fatta att det här faktiskt är på riktigt. Jag kommer faktiskt att bli läkare. Det hjälpte lite saken att jag idag insåg att där framme stod en typ och försökte undervisa mig om läkaretik och att han antagligen inte gjorde det bara för skojs skull. Men det viktiga som var orsaken till att jag tog upp föreläsningen var alltså en lite rolig powerpointslide. Texten som kom upp på väggen var: "Eka kerta, pitääkö potilaalle kertoa?". I ett rum fullt med nästan 200 studerande går kanske reaktionen att gissa; gapskratt i10 minuter:D

För att nu nämna något annat också och bevisa att min dag inte enbart bestod av dåliga skämt så kan jag berätta att vi alfor också började planera vårt jungfruspex som vi ska hålla för att få bli thorakaler. Och vet ni vad? För typ första gången i mitt liv bestämde jag mig för att delta aktivt i något och min ide blev till och med vald. Så vårt spex kommer nu att handla om... aj shit, men inte kan jag ju berätta det här, det kan ju hända att någon spionerar och får reda på det... Nå ja, men det kommer att bli helt jättebra och ifall nån vill ha en liten vink så handlar det om något jag är typ besatt av.

Så var jag och dra träningar också, eftersom "jag måste gå ut med min hund" tydligen klassades som mycket viktigare sysselsättning än "jag har en obligatorisk föreläsning". Men okej, jag hann ju ändå, och hade dessutom ganska roligt. Skönt att äntligen slippa och simma igen också, även om jag märkte att min kondition bara blir ännu sämre och att jag på riktigt håller på att förvandlas till ett fläskberg... Men å andra sidan om jag fortsätter slösa pengar i den här takten så kommer jag snart inte mera att ha råd att äta, så kanske det problemet löser sig av sig själv. Det är bara att fortsätta hälla i sig alkohol och äta chiips istället för att laga mat så blir allt bra ;)

På tal om det så ska vi ha något mystiskt program imorgon igen. Vi har fått order om att infinna oss på en sportplan i Brunakärr med bikini på oss och blivit förvarnade om att det nog kommer att ta hela natten. Jag ser fram emot en intressant dag och kväll, att vara hemma kanske en halvtimme på ett dygn och en väldigt trevlig föreläsning klockan 8 på fredagmorgon... :)